Maja Frankel | Friends Kamp mot Mobbning
Den här intervjun genomfördes under september 2022.
Want to read this article in English? Click here!
Om Friends och Maja Frankel
Friends grundades 1997 av Sara Damber med visionen att bekämpa mobbning. Arbetet idag sker tvärvetenskapligt, med en kombination av forskning och beprövad erfarenhet. Organisationen samarbetar med skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela Sverige. Friends håller utbildningar, testar och utvärderar olika arbetssätt, samt ger råd och handledning. 2012 skänktes namnrättigheterna för nya nationalarenan i Solna till Friends och sedan dess heter den just Friends Arena. Friends är också grundare till World Anti-Bullying Forum, världens största konferens för arbete mot mobbning med hundratals deltagare från hela världen. I år firar Friends 25 år och har nu släppt sin årliga rapport om mobbning bland barn och unga i tio år.
Maja Frankel är sedan januari 2020 generalsekreterare på stiftelsen Friends och har tidigare arbetat i ledade positioner på både Ashoka och UNICEF.
Ni har nu släppt en årlig rapport om mobbning i tio år. Vad är det för trender ni ser?
– Vi har under de här åren samlat en stor mängd data. Det är över 230 000 barn som har besvarat våra enkäter under de här åren. Vi kan se tre tydliga tender och tyvärr är de alla tre negativa. Den första visar att barnens förtroende för vuxna stadigt minskar. Det är allvarligt eftersom en viktig skyddsfaktor när det kommer till mobbning, kränkningar och trakasserier är just förtroendet för vuxenvärlden. Känslan av att om något händer har jag någon vuxen att prata med som kommer att agera. Vi kan se att förtroendet dessutom sjunker allra mest i de yngre åldrarna.
Friends har för tionde året i rad släppt sin årliga rapport om trygghetssituationen i svenska skolor.
– Den andra trenden visar att tjejer är extra utsatta, särskilt i årskurs 3-6. De upplever sig mer ensamma, är oftare oroliga för att bli ensamma i skolan och de utsätts oftare för sexuella trakasserier och kränkningar, både i skolan och på internet. Det kan till exempel handla om att en tjej har skickat en privat bild på sig själv till sin kille som sedan sprids. Inte en gång, utan år efter år och den försvinner aldrig. Ofta känner tjejer i den situationen skuld och skam på grund av att de skickade bilden själva, men det är fortfarande en kränkning!
“Om inte ens personalen känner motivation för barnens trygghet, vem ska då göra det?”
– Det vi ser som den tredje trenden är att personalens motivation för trygghetsarbete på skolor sjunker. Det finns förmodlingen flera anledningar som ligger bakom detta, men vi tror att en viktig förklaring är att mobnningsfrågan har sjunkit på dagordningen. Även om skollagen är tydlig när den säger att man ska förebygga och förhindra kränkande behandling är det fortfarande upp till varje huvudman att bestämma hur de ska göra det. Det betyder i praktiken att om vi startar en skola imorgon kan vi göra det lite hur vi vill med trygghetsarbetet. Det forskningen lärt oss är att det inte spelar någon större roll vilket trygghetsprogram en skola jobbar med utan det viktiga är att man arbetar med frågan på ett systematiskt sätt. Tyvärr slutar det ofta med att man gjort ett kompisträd i början av terminen och sen sker ingen uppföljning efter det, ingen fortbildning för personalen och ingen kartläggning av vad eleverna upplever, Den här tredje trenden kändes nästan mest nedslående. Om inte ens personalen känner motivation för barnens trygghet, vem ska då göra det?
En av trenderna är alltså att tjejer är mer utsatta. Vad vet man mer om skillnaderna mellan killar och tjejer när det gäller mobbning?
– Det är betydligt vanligare att killar utsätter andra barn. Det är vanligt att killar utsätter både killar och tjejer medan tjejer vanligen utsätter tjejer. Det är dock ovanligt att tjejer utsätter killar. Det här innebär alltså att tjejer blir utsatta från två håll. Generellt tar mobbningen olika form beroende på kön. Killars mobbning är ofta fysisk med inslag av våld. Tjejernas mobbning är av en mer relationell karaktär, till exempel utfrysning, blickar och kränkande kommentarer. Den typen är ofta svårare för vuxenvärlden att identifiera eftersom den kan fortgå under lång tid innan någon förstår vad det handlar om. “Vilken fin tröja” kan betyda något helt annat och vara en fortsättning på något som byggts upp under månader eller år.
Finns det några gemensamma nämnare bland mobbare?
– Det inte en specifik typ av person som mobbar. Mobbning handlar om makt i sociala relationer och något man kan se är att barn som avviker mot normen är mer utsatta. Vi kan också se att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel ADHD, ADD och autism, ofta har svårare att anpassa sig efter skolans system. Erbjuds inte anpassningar som de barnen behöver kan det leda till beteenden där man försöker hitta sin plats i den sociala hierarkin. Men det finns ingen stereotyp. Det handlar i slutändan om beteenden snarare än personer. Vi kan se att den som mobbar oftare har högre status än den som blir utsatt.
– Lite förenklat kan man säga att mobbning handlar om sociala relationer och det kommer alltid finnas maktrelationer i sociala relationer. Den klassiska definitionen av mobbning är att någon gör något med avsikt för att trycka ner någon annan i syfte att få högre status och det sker återkommande. Barn kommer alltid att testa olika sätt för att öka sin status i den sociala hierarkin. Vuxnas ansvar är då att ge alternativ till det. Det kan vara att tidigt förklara hur vi ska vara mot varandra, säga att man förstår varför barnet blev arg i en viss situation, fråga hur man hade kunnat göra istället och så vidare. Ofta är svaret att prata med en vuxen för att lösa en konflikt. Tyvärr är det just den guidningen som vi ser att många vuxna backar från.
“Det räcker med att känna otrygghet för att ditt stressystem ska aktiveras vilket gör dig oemottaglig för ny kunskap. En rektor som verkligen vill höja kunskapsnivån borde alltså satsa på tryggheten!”
– Det finns forskning som beskriver mobbning som ett mål-orienterat beteende, det vill säga att mobba andra är något funktionellt och rimligt att göra eftersom det leder till att de som som mobbar får något de vill ha. I artikeln “Why Do Bullies Bully? Motives for Bullying” av Jua B. P. Sanders, Sarah Malamut and Antonius H. N. Cillessen listas en rad möjliga motiv till mobbning, till exempel dominans och makt, status i gruppen, tillgång till resurser, hämnd, upprätta rättvisa eller sociala normer, tillhörighet, upprätthålla romantiska relationer, identitet, underhållning.
Du lyfter fram trygghetsarbete som bland det viktigaste. Vad har ni sett för forskningsresultat kring det?
– Under tre år bevakade forskare skolor för att kartlägga orsaker till varför mobbningen ökade eller minskade. Sju nyckelfaktorer kunde identifieras. Ytterst tydligt var att om en skola har hög personalomsättning fallerar hela det systematiska trygghetsarbetet. En nyckelfaktor för att lyckas är att det finns en egagerad ledning och en rektor som förstår korrelationen mellan kunskap och trygghet. I svensk skola har vi fullt fokus på kunskap, samtidigt som forskning visar att om du känner dig ensam ökar sannolikheten att du får icke godkänt. Det finns starkt forskningsstöd för att trygghet och ett bra skolklimat är viktigt både för elevernas lärande och sociala utveckling. Så fort du känner otrygghet aktiveras ditt stressystem, vilket gör dig oemottaglig för ny kunskap. En rektor som verkligen vill höja kunskapsnivån borde alltså satsa på tryggheten!
“Föreställ dig nu ett stort svenskt företag där 7% av de anställda varit utsatta för grovt våld senaste året. Hur skulle samhället reagera på det?”
– Man slås också av hur samhället gör skillnad på barn och vuxna. Vi gjorde en rikstäckande Novusundersökning i våras som visade att 7% av alla barn hade under senaste året utsatts för fysiskt våld i skolan till den grad att de behövt uppsöka tandläkare, skolsköterska eller läkare. Föreställ dig nu ett stort svenskt företag där 7% av de anställda varit utsatta för grovt våld senaste året. Hur skulle samhället reagera på det? Arbetsplatsen hade förmodligen stängts ner omgående. Men när det handlar om barn är det mycket vi normaliserar, vilket för mig är ett mysterium.
Att ens barn ska bli utsatt för mobbning eller själv mobba andra barn är en hemsk tanke som säkert slagit de flesta föräldrar någon gång. Vilka förebyggande åtgärder kan föräldrar ta till för att minska risken för att det ska ske?
– Så mycket! Vi kan för det första vara närvarande i barnens liv. Många kan nog känna igen att barnen sällan vill prata när vi vuxna vill det. Barnen vill i regel hellre prata i lägen då föräldern inte hade tänkt det, till exempel när man står med ryggen mot och lagar mat. Det gäller också att prata om det som är relevant för barnet. Är den bästa fråga man kan ställa verkligen vad barnet åt till lunch? Eller är det kanske mer relevant att fråga vilka influencers barnet kollat på idag och vad de snackade om? Vi föräldrar behöver ta till vara på de tillfällen då barnen vill prata och tänka på att lyssna istället för att alltid försöka lösa deras problem.
– Jag kan också tipsa om mobilkörkortet som vi tagit fram ihop med Telia. Snittåldern för första mobiltelefonen är idag ungefär 8 år. Mobilkörkortet kräver att man tillsammans med sitt barn går igenom några utbildningssessioner som handlar om allt det fantastiska på internet, såsom musik, kultur och sociala relationer, men också om de risker som finns. En sådan genomgång gör att barn och vuxna får ett gemensamt språk för att prata om alla de här riskerna.
– Sist men inte minst behöver vi vuxna tänka på hur vi beter oss. Hur pratar du själv om andra människor? Hur kommenterar du andras klädsel, frisyr, åsikter? Hur uttrycker du dig på internetforum och i kommentarsfält? 60% av alla barn har sett vuxna bete sig illa på internet. Vi får aldrig backa från vårt eget ansvar.
En fråga ni ställer i er årliga undersökning är vilka platser som var mest otrygga i skolan. Kan du berätta vad resultaten visar?
– Ja, toaletter och omklädningsrum har legat i topp i alla år. Det är inte särskilt förvånande om man tänker på hur det ser ut i de miljöerna. Det finns inga vuxna där. Det barnen önskar som primär lösning är just fler vuxna. Sen har barnen många fler enkla lösningar som skulle göra stor skillnad. För det första, placera inte skolans toaletter precis vid uppehållsrummet, för ingen vill gå på toa när alla andra barn sitter precis utanför. Ta bort mellanrummet mellan dörren och golvet och börja med musik inne på toaletterna. Att andra barn ska höra är en oro som gör att många undviker att gå toaletten i skolan. På en skola svarade barnen att de skulle vara mer bekväma med att duscha efter gymnastiken om duschrummen hade bås, men även om någon personal fanns närvarande.
Kommer mobbning alltid att förekomma? Är det på något sätt inbyggt i vår natur?
– Mobbning är är absolut inte inbyggt i vår natur, men vi är sociala varelser som alltid kommer att försöka höja vår status i gruppen på olika sätt. Det som sker därefter är dock inte givet av naturen. Det finns skolor som inte har någon mobbning, så visst går det att få bort. Det kräver att barnet får alternativ och att det är tydligt vad som gäller. Att det finns vuxna närvarande och att civilkuraget bland barn och unga är högt. Allt sådant kan vi påverka!
Mobbningens Pris är en nyligen publicerad rapport från Friends om vilka konsekvenser och kostnader mobbningen leder till på sammhällsnivå.
Kan du nämna några av Friends initiativ, utöver den årliga rapporten, som är aktuella just nu?
– Vi har precis lanserat Kunskapsbanken. Vi hoppas att det kan hjälpa skolor att göra kartläggningar av tryggheten och att höja sin kompetens. Kunskapsbanken ger också vårdnadshavare möjlighet att läsa på kring vad som gäller och var man kan vända sig om ett barn är utsatt. Sen har vi gjort en rapport som heter Mobbningens Pris. Ekonomer räknade i den ut att mobbningen som sker i år, 2022, kommer att kosta samhället 46 miljarder kronor under de kommande 30 åren. Det handlar till exempel om att mobbningen leder till att utsatta hoppar av skolan, familjer går i kras, sjukskrivna föräldrar, förlorad inkomst, BUP, sjukvård, senare inträde på arbetsmarknaden och så vidare. Om man skulle anställa två kuratorer på varje skolenhet, som bara arbetar förebyggande, skulle det kosta 1,1 miljarder kronor. Utöver de hårda siffrorna måste man även väga in de mjuka värden och tänka på allt lidande som är inblandat.
Vilken bok skulle du vilja rekommendera?
– Jag har jag precis läst boken Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson som jag tyckte mycket om.
Om du tyckte om den här artikeln rekommenderar vi dig att också läsa följande artiklar:
